Historiska händelser sker sällan isolerat. De påverkar och påverkas av varandra över tid och rum. Här utforskar vi några viktiga kopplingar mellan de händelser som ingår i läroplanen för årskurs 7-9.
Egyptens påverkan på Nubien och Grekland: Den avancerade egyptiska civilisationen hade ett betydande kulturellt och politiskt inflytande på grannriket Nubien (Kush). Det fanns perioder av både egyptisk dominans och nubisk kontroll över Egypten. Egyptiska idéer, konst och arkitektur spreds också till den framväxande grekiska civilisationen via handel och kontakter över Medelhavet.
Grekisk filosofi och demokrati som grund för Rom: Grekiska idéer om demokrati (främst från Aten) och filosofi (Sokrates, Platon, Aristoteles) utgjorde en viktig intellektuell grund för romarna. Romarna anammade och anpassade mycket av den grekiska kulturen, konsten och mytologin. Den romerska republiken inspirerades delvis av grekiska modeller, även om den utvecklades på sitt eget sätt.
Romarrikets arv till medeltiden: Romarrikets utbredning, dess språk (latin), rättssystem (romersk rätt) och infrastruktur (vägar) lade grunden för utvecklingen i Europa under medeltiden. Kristendomens spridning inom riket och dess senare status som statsreligion fick en avgörande betydelse för den medeltida kyrkans makt och Europas kulturella identitet.
Islamiska expansionens påverkan: Den snabba islamiska expansionen under 600- och 700-talen skapade inte bara nya imperier utan också en blomstrande civilisation som bevarade och vidareutvecklade antikens kunskap inom vetenskap, matematik och filosofi. Denna kunskap återfördes senare till Europa, bland annat via Spanien och korstågen, och bidrog till renässansen.
Renässansens återupptäckt av antiken: Renässansen innebar en "återfödelse" av intresset för antikens Grekland och Rom. Studiet av antika texter och konst inspirerade nya idéer inom konst, vetenskap och politik, vilket utmanade medeltidens världsbild och kyrkans auktoritet.
Reformationens rötter och konsekvenser: Kritiken mot kyrkan som växte fram under senmedeltiden och renässansen, tillsammans med humanismens fokus på individen och Bibelns text, bidrog till reformationen. Reformationen splittrade den västerländska kristenheten och ledde till långvariga religionskrig, men stärkte också nationalstaterna och främjade läskunnigheten.
Upptäcktsresornas koppling till kolonisation: De stora upptäcktsresorna, drivna av sökandet efter nya handelsvägar, ledde direkt till europeisk kolonisation av Amerika och andra delar av världen. Kolonisationen innebar exploatering av resurser och människor, inklusive den transatlantiska slavhandeln.
Kolonialismens ekonomiska effekter i Europa: Rikedomarna från kolonierna (guld, silver, socker, tobak) flödade till Europa och bidrog till ekonomisk tillväxt, uppkomsten av en stark borgarklass och finansieringen av staternas maktambitioner (som Sveriges stormaktstid).
Upplysningens inspiration från vetenskap och revolutioner: Den vetenskapliga revolutionen (som ifrågasatte gamla sanningar genom observation och experiment) och erfarenheterna från tidigare konflikter (som religionskrigen) inspirerade upplysningens filosofer att betona förnuft, tolerans och mänskliga rättigheter. Idéerna spreds och påverkade synen på samhället och styrelseskick.
Upplysningen som tändande gnista för revolutioner: Upplysningens idéer om folksuveränitet, maktdelning och naturliga rättigheter var en direkt inspirationskälla för både den amerikanska och den franska revolutionen. Kraven på frihet från förtryck och rätt till självstyre formulerades med upplysningens språk.
Amerikanska revolutionens påverkan på Frankrike: Den framgångsrika amerikanska revolutionen visade att det var möjligt att störta en monarki och skapa en republik baserad på upplysningens ideal. Detta inspirerade och uppmuntrade revolutionära krafter i Frankrike.
Franska revolutionens och Napoleonkrigens spridning av idéer: Franska revolutionen och de efterföljande Napoleonkrigen spred idéer om nationalism, liberalism och medborgarskap över Europa. Även om Napoleon införde ett auktoritärt styre, bidrog hans lagar (Code Napoléon) och reformer till att modernisera många europeiska stater.
Industriella revolutionens koppling till imperialism och migration: Industrialiseringen skapade ett enormt behov av råvaror och nya marknader, vilket var en stark drivkraft bakom 1800-talets imperialism. Samtidigt ledde industrialiseringens omvandling av jordbruket och skapandet av nya arbetstillfällen (och sociala problem) i städerna till massmigration, både inom länder och mellan kontinenter (t.ex. emigrationen från Europa till Amerika).
Industrialiseringens och folkrörelsernas roll i demokratiseringen: Industrialiseringen skapade en stor arbetarklass som organiserade sig (arbetarrörelsen) för att kräva bättre arbetsvillkor och politiska rättigheter. Tillsammans med andra folkrörelser (nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen) spelade de en avgörande roll i att driva på demokratiseringsprocessen i länder som Sverige.
Nationalism och imperialism som orsaker till första världskriget: Den intensiva nationalismen och rivaliteten mellan de imperialistiska stormakterna i Europa skapade de grundläggande spänningar som ledde till första världskrigets utbrott.
Första världskrigets konsekvenser: Ryska revolutionen och Versaillesfreden: Krigets enorma påfrestningar och nederlag bidrog starkt till att utlösa den ryska revolutionen 1917. Samtidigt skapade Versaillesfredens hårda villkor mot Tyskland en bitterhet och revanschlust som blev en grogrund för nazismens framväxt.
Mellankrigstidens kriser och diktaturernas framväxt: Den ekonomiska depressionen och den politiska instabiliteten under mellankrigstiden ledde till att demokratin kollapsade i flera länder och ersattes av totalitära diktaturer (fascism i Italien, nazism i Tyskland, stalinism i Sovjetunionen).
Nazismens ideologi som grund för Förintelsen: Nazismens rasistiska och antisemitiska ideologi var den direkta orsaken till Förintelsen, det systematiska folkmordet på Europas judar och andra förföljda grupper under andra världskriget.
Andra världskrigets koppling till Kalla kriget och avkolonisering: Andra världskrigets utgång med Tysklands och Japans nederlag lämnade USA och Sovjetunionen som de dominerande supermakterna, vilket ledde till Kalla kriget. Kriget försvagade också de europeiska kolonialmakterna, vilket påskyndade avkoloniseringsprocessen.
Kalla krigets påverkan på avkolonisering och konflikter: Supermakterna USA och Sovjetunionen stödde ofta olika sidor i avkoloniseringsprocesser och konflikter i tredje världen (ombudskrig) som en del av sin globala maktkamp.
EU:s framväxt som svar på krigen: Viljan att förhindra nya krig i Europa var den främsta drivkraften bakom det europeiska samarbetet som startade med Kol- och stålunionen och utvecklades till dagens EU.
Globaliseringens koppling till digitala revolutionen och Kalla krigets slut: Kalla krigets slut undanröjde politiska hinder för global handel och integration. Samtidigt möjliggjorde den digitala revolutionen (internet, mobiltelefoni) snabbare kommunikation och informationsflöden, vilket accelererade globaliseringen.
Konflikter i Mellanösterns koppling till kolonialism och Kalla kriget: Många av dagens konflikter i Mellanöstern har rötter i hur gränser drogs under kolonialtiden och hur stormakterna agerade i regionen under Kalla kriget (och därefter), ofta med fokus på olja och strategiska intressen.
Terrorismens koppling till konflikter och globalisering: Vissa moderna terroristgrupper har vuxit fram ur olösta konflikter (t.ex. i Mellanöstern) och utnyttjar globaliseringens möjligheter (kommunikation, resor) för att sprida sin ideologi och genomföra attacker globalt.
Miljöfrågornas koppling till industrialisering och globalisering: Den globala uppvärmningen och andra miljöproblem är direkta konsekvenser av den industriella utvecklingen och den ökade produktion, konsumtion och transport som följt med globaliseringen.