Historia 7-9: Studiematerial

Utförlig Beskrivning

Den kinesiska civilisationen, en av världens äldsta kontinuerliga civilisationer, uppstod längs de stora floderna Huang He (Gula floden) och Chang Jiang (Yangtze). Tidiga dynastier som Xia (vars historicitet är omdebatterad) och Shang (ca 1600–1046 f.Kr.) lade grunden för det kinesiska samhället. Shangdynastin är känd för sitt skriftspråk (föregångare till modern kinesiska, bevarat på orakelben), sina bronsgjutningar och sitt hierarkiska samhälle.

Shang följdes av Zhoudynastin (ca 1046–256 f.Kr.), en lång period som traditionellt delas in i Västra och Östra Zhou. Under Zhou utvecklades konceptet "Himlens mandat" (Tianming), som legitimerade härskarens makt men också gav rätt att störta en orättvis härskare. Det var också under Östra Zhou, särskilt under perioderna Vår och höst samt De stridande staterna, som de stora filosofiska skolorna blomstrade, inklusive konfucianism (Konfucius), daoism (Lao Zi) och legalism.

År 221 f.Kr. enades Kina för första gången under en centraliserad kejsarmakt av Qin Shi Huangdi, den förste kejsaren av Qindynastin (221–206 f.Kr.). Han standardiserade skriftspråk, mått, vikter och valuta, byggde vägar och påbörjade byggandet av Kinesiska muren. Hans styre var dock brutalt och byggde på legalismens principer, vilket ledde till att dynastin snabbt föll efter hans död.

Qindynastin följdes av den långvariga Handynastin (206 f.Kr. – 220 e.Kr.), som betraktas som en guldålder i Kinas historia. Under Han etablerades konfucianismen som statsfilosofi, administrationen byggdes ut med ett meritbaserat ämbetsmannasystem (baserat på examinationer), och Sidenvägen öppnades, vilket ledde till ökad handel och kulturellt utbyte med Centralasien och Väst. Papperet uppfanns också under Handynastin. Dynastin föll slutligen samman på grund av interna stridigheter och uppror, vilket ledde till en period av splittring.

Viktiga Personer

• Konfucius (Kong Fuzi): Filosof under Zhoudynastin, grundare av konfucianismen, som betonade etik, social harmoni och respekt för traditioner (ca 551–479 f.Kr.).
• Lao Zi (Lao Tzu): Legendarisk grundare av daoismen, som betonade harmoni med naturen och "icke-handlande" (wu wei).
• Qin Shi Huangdi: Kinas förste kejsare, enade landet och grundade Qindynastin (regerade 221–210 f.Kr.).
• Han Wudi: Betydande kejsare under Handynastin, expanderade riket och stärkte konfucianismens ställning (regerade 141–87 f.Kr.).
• Sima Qian: Historiker under Handynastin, författare till "Shiji" (Den store historikerns uppteckningar), ett grundläggande verk i kinesisk historieskrivning.

Viktiga Platser

• Huang He (Gula floden): Floden i norra Kina, civilisationens vagga, känd för sina översvämningar.
• Chang Jiang (Yangtze): Floden i centrala Kina, också viktig för jordbruk och transport.
• Anyang: Huvudstad under senare delen av Shangdynastin, plats för viktiga arkeologiska fynd (orakelben).
• Xi'an (Chang'an): Huvudstad under flera dynastier, inklusive Västra Zhou, Qin och Västra Han; startpunkt för Sidenvägen.
• Luoyang: Annan viktig huvudstad, bland annat under Östra Zhou och Östra Han.

Viktiga Byggnader/Konstruktioner/Begrepp

• Kinesiska muren: Påbörjad under Qindynastin som försvarsverk mot nomadfolk i norr, utbyggd under senare dynastier.
• Terrakottaarmén: Tusentals lerfigurer av soldater och hästar i naturlig storlek, begravda med Qin Shi Huangdi nära Xi'an.
• Orakelben: Sköldpaddsskal och djurben med inskriptioner från Shangdynastin, använda för spådomar, tidigaste kinesiska skriften.
• Sidenvägen: Nätverk av handelsvägar som förband Kina med Centralasien, Mellanöstern och Europa.
• Himlens mandat (Tianming): Filosofiskt koncept som legitimerade härskarens makt.
• Konfucianism, Daoism, Legalism: De tre stora filosofiska skolorna som formade kinesiskt tänkande.
• Papperet: Uppfunnet under Handynastin, revolutionerade skrivandet och informationsspridningen.

Historisk Betydelse och Påverkan

Den tidiga kinesiska civilisationen lade grunden för en kultur och ett politiskt system som skulle bestå i årtusenden. Uppfinningar som skriftspråket, papperet och kompassen, tillsammans med filosofiska traditioner som konfucianismen, fick en enorm betydelse inte bara för Kina utan även för grannländer som Korea, Japan och Vietnam. Kinas tidiga historia, med dess cykler av enande och splittring, dynastier och filosofiska debatter, har format landets identitet och dess roll i världen fram till idag.

← Tillbaka till Sammanfattningar