Islamiska expansionen (ca 632 – 750)
Utförlig Beskrivning
Efter profeten Muhammeds död år 632 e.Kr. inleddes en period av snabb militär och politisk expansion från den Arabiska halvön. Under ledning av de första kaliferna (Muhammeds efterträdare) erövrade de arabiska muslimska arméerna enorma områden på kort tid. Denna expansion spred religionen islam och det arabiska språket och lade grunden för ett stort islamiskt imperium.
Expansionen drevs av en kombination av religiös glöd (jihad i betydelsen kamp för tron), politisk enighet på Arabiska halvön efter Muhammed, och svagheten hos de två dominerande stormakterna i regionen: det Bysantinska riket (Östrom) och det Sasanidiska Persien. Dessa två imperier var utmattade efter århundraden av krig mot varandra.
Under de fyra första "rättledda" kaliferna (Abu Bakr, Umar, Uthman, Ali, 632–661) erövrades Syrien, Palestina, Egypten (från Bysans) och hela det Sasanidiska riket (nuvarande Irak och Iran). Jerusalem intogs 638.
Under Umayyadkalifatet (661–750), med Damaskus som huvudstad, fortsatte expansionen. Kalifatets arméer trängde västerut genom Nordafrika, korsade Gibraltar sund år 711 och erövrade större delen av den Iberiska halvön (nuvarande Spanien och Portugal), där det muslimska styret (al-Andalus) skulle bestå i århundraden. Framryckningen norrut i Europa stoppades av frankerna under Karl Martell i slaget vid Poitiers (Tours) 732.
Österut nådde kalifatets gränser ända till Indusfloden och Centralasien. Det islamiska imperiet sträckte sig därmed från Atlanten till Indien och var ett av de största imperierna i världshistorien.
Inom det erövrade området etablerades ett nytt styre. Icke-muslimer (främst kristna och judar, "bokens folk") tilläts i allmänhet behålla sin religion mot att de betalade en särskild skatt (jizya) och accepterade muslimskt styre (dhimmi-status). Många konverterade dock till islam över tid. Arabiska blev administrationsspråk, och en ny islamisk civilisation blomstrade, som bevarade och vidareutvecklade kunskap från grekiska, persiska och indiska traditioner inom vetenskap, matematik, medicin och filosofi under den islamiska guldåldern (ca 750–1258, främst under Abbasidkalifatet).
Viktiga Personer
- Profeten Muhammed: Islams grundare (ca 570–632).
- De fyra "rättledda" kaliferna: Abu Bakr, Umar ibn al-Khattab, Uthman ibn Affan, Ali ibn Abi Talib (ledde expansionens första fas).
- Khalid ibn al-Walid: Framstående militär befälhavare under de tidiga erövringarna.
- Muawiya I: Grundare av Umayyadkalifatet (ca 602–680).
- Tariq ibn Ziyad: Berber-befälhavare som ledde den muslimska invasionen av Iberiska halvön 711 (Gibraltar är uppkallat efter honom: Jabal Tariq - Tariqs berg).
- Karl Martell: Frankisk härskare som besegrade den muslimska armén vid Poitiers 732.
Viktiga Platser
- Mecka och Medina (Arabiska halvön): Islams heligaste städer, expansionens ursprung.
- Jerusalem: Helig stad för judar, kristna och muslimer, erövrades 638.
- Damaskus (Syrien): Umayyadkalifatets huvudstad.
- Kairo (Fustat) (Egypten): Grundades efter den arabiska erövringen.
- Bagdad (Irak): Grundades senare (762) och blev huvudstad under Abbasidkalifatet och centrum för den islamiska guldåldern.
- Córdoba (Spanien): Blev huvudstad och kulturellt centrum i det muslimska al-Andalus.
- Poitiers (Tours) (Frankrike): Plats för slaget 732 som markerade gränsen för expansionen i Västeuropa.
- Konstantinopel: Bysantinska rikets huvudstad, belägrades flera gånger utan framgång under denna period.
Viktiga Byggnader/Konstruktioner/Begrepp
- Klippdomen och al-Aqsamoskén (Jerusalem): Viktiga islamiska helgedomar byggda på Tempelberget.
- Umayyadmoskén (Damaskus): En av världens äldsta och största moskéer.
- Kalifat: Det islamiska imperiet styrt av en kalif (Muhammeds efterträdare).
- Islam: Religionen som grundades av Muhammed.
- Koranen: Islams heliga skrift.
- Jihad: Begrepp med flera betydelser, inklusive "heligt krig" eller kamp för tron, men också inre andlig kamp.
- Kalif: Titel för Muhammeds efterträdare som ledare för det muslimska samfundet (umma).
- Umayyadkalifatet (661–750): Det första stora islamiska kalifatet efter de fyra rättledda kaliferna.
- Abbasidkalifatet (750–1258): Efterträdde Umayyaderna, med Bagdad som centrum.
- Al-Andalus: Det muslimska riket på Iberiska halvön.
- Dhimmi: Status för skyddade icke-muslimska minoriteter (främst kristna och judar) under islamiskt styre.
- Jizya: Särskild skatt som dhimmis betalade.
Historisk Betydelse och Påverkan
Den islamiska expansionen var en av de snabbaste och mest omfattande erövringarna i historien. Den spred islam och arabisk kultur över ett enormt område från Spanien till Indien och skapade en ny civilisation som kom att spela en avgörande roll i världshistorien. Expansionen ledde till slutet för det Sasanidiska riket och försvagade det Bysantinska riket avsevärt. Den lade grunden för den islamiska guldåldern, en period av stora vetenskapliga, filosofiska och kulturella framsteg som bevarade och vidareutvecklade antikens arv och påverkade utvecklingen i Europa. Konflikterna och interaktionerna mellan den islamiska världen och det kristna Europa (t.ex. korstågen, situationen i Spanien) kom att prägla relationerna mellan regionerna i århundraden.
← Tillbaka till Sammanfattningar