Historia 7-9: Studiematerial

Utförlig Beskrivning

Demokratiseringen i Sverige var en lång process som sträckte sig över 1800-talet och början av 1900-talet. Den innebar en gradvis övergång från ett samhälle styrt av kungen och en begränsad elit (adel, präster, borgare) till en parlamentarisk demokrati med allmän och lika rösträtt.

Under 1800-talet växte kraven på politiska reformer i takt med industrialiseringen, urbaniseringen och framväxten av nya sociala grupper och folkrörelser (väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen). Liberaler och senare socialdemokrater drev på för ökat folkligt inflytande.

Viktiga steg i demokratiseringsprocessen:

• 1809 års regeringsform: Införde en maktdelning mellan kung och riksdag efter statskuppen mot Gustav IV Adolf, men kungen behöll stor makt.
• 1866 års representationsreform: Avskaffade den gamla ståndsriksdagen och införde en tvåkammarriksdag. Rösträtten till andra kammaren var dock begränsad av inkomst- och förmögenhetskrav, vilket gav endast ca 20% av de vuxna männen rösträtt. Första kammaren valdes indirekt och dominerades av de rikaste.
• Folkrörelsernas framväxt: Under senare delen av 1800-talet organiserade sig stora delar av befolkningen i folkrörelser som fungerade som skolor i demokrati och drev på politiska krav.
• Rösträttsrörelsen: Kampen för allmän och lika rösträtt intensifierades runt sekelskiftet 1900. Liberaler och socialdemokrater samarbetade i denna fråga. Stora demonstrationer och namninsamlingar genomfördes.
• 1907–1909 års rösträttsreform: Allmän rösträtt för män till andra kammaren infördes, men systemet med olika röstvärde (graderad rösträtt) baserat på inkomst i kommunalvalen (som påverkade första kammaren) och avsaknaden av kvinnlig rösträtt kvarstod.
• Parlamentarismens genombrott (1917): Under första världskrigets oroligheter och hot om revolution tvingades kung Gustaf V att acceptera principen att regeringen måste ha riksdagens förtroende. En koalitionsregering mellan liberaler och socialdemokrater bildades.
• 1918–1921 års rösträttsreformer: Efter lång kamp och under trycket av händelserna i Europa efter första världskriget fattade riksdagen beslut om allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor till riksdagens båda kamrar samt till kommunala val. De sista hindren (som att man måste ha betalat skatt) togs bort. Det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt hölls 1921.

Demokratiseringen var resultatet av en kombination av politiska reformer, folkliga rörelser, ideologiska förändringar och yttre tryck. Den lade grunden för det moderna svenska välfärdssamhället.

Viktiga Personer

• Louis De Geer d.ä.: Justitiestatsminister som genomdrev representationsreformen 1866 (1818–1896).
• Hjalmar Branting: Socialdemokratisk ledare, Sveriges förste socialdemokratiske statsminister, centralfigur i rösträttskampen (1860–1925).
• Karl Staaff: Liberal ledare, statsminister, stark förespråkare för allmän rösträtt (1860–1915).
• Nils Edén: Liberal ledare, statsminister 1917–1920, genomdrev parlamentarismens genombrott och rösträttsreformerna (1871–1945).
• Arvid Lindman: Högerledare, statsminister, genomförde rösträttsreformen 1907–1909 (1862–1936).
• Frida Stéenhoff, Elin Wägner, Selma Lagerlöf: Kvinnor aktiva i kampen för kvinnlig rösträtt.
• Kata Dalström: Agitator inom arbetarrörelsen och rösträttsrörelsen (1858–1923).
• Kung Gustaf V: Sveriges kung under demokratins genombrott (1858–1950).

Viktiga Platser

• Stockholm: Riksdagens och regeringens säte, plats för demonstrationer och politiska beslut.
• Riksdagshuset: Platsen för de avgörande debatterna och besluten.
• Folkets Hus och andra möteslokaler: Viktiga samlingsplatser för folkrörelserna och arbetarrörelsen.

Viktiga Byggnader/Dokument/Begrepp

• Riksdagshuset (Stockholm): Symbol för den lagstiftande makten.
• 1809 års regeringsform: Grundlag som införde maktdelning.
• 1866 års representationsreform: Införde tvåkammarriksdagen.
• Folkrörelserna: Väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, kvinnorörelsen.
• Rösträttsrörelsen: Kampen för utvidgad rösträtt.
• Allmän och lika rösträtt: Principen att alla vuxna medborgare har en röst och att varje röst väger lika.
• Parlamentarism: Principen att regeringen måste ha parlamentets (riksdagens) förtroende.
• Tvåkammarriksdag: Riksdag med två kammare (avskaffades i Sverige 1971).
• Ståndsriksdagen: Sveriges riksdag före 1866, baserad på de fyra stånden (adel, präster, borgare, bönder).

Historisk Betydelse och Påverkan

Demokratiseringen omvandlade Sverige från ett hierarkiskt samhälle styrt av en elit till en modern folkstyrelse. Den allmänna och lika rösträtten gav alla medborgare möjlighet att påverka politiken och lade grunden för utvecklingen av den svenska modellen med starka folkrörelser, politiska partier och en omfattande välfärdsstat. Processen var relativt fredlig jämfört med många andra länder, även om den präglades av politiska strider och social oro.

← Tillbaka till Sammanfattningar